onsdag 31 augusti 2016

På räls.


Nu sitter jag på tåget, vi har just kört förbi Flüelen, vid Vierwaldstättersees sydligaste del och kommer nu till Altdorf där enligt myten Wilhelm Tell sköt äpplet från sin sons huvud. Han hade – fortfarande enligt myten - ytterligare en pil i sitt koger och när han blev tillfrågad av fogden  Gessler varför  han hade det, så svarade han att den andra var avsedd för fogden, om han misslyckats och hade dödat sonen. Wilhelm Tell fick fly, men lyckades senare likvidera Gessler och befriade därmed Schweiz från Habsburgarna. Altdorf lever gott  på myten – som återfinns i liknande berättelser från helt andra delar av världen, precis som berättelsen om Moses. Det finns en universell längtan efter historier som på ett  eller annat sätt får happy end.

Nu skall tåget så sakta ta sig upp mot högre höjder, passera Gotthardtunneln och sedan bär det så småningom neråt igen. Solen skiner och det lär  vara omkring tjugofem plusgrader ute, kanske några  grader varmare hemma i Ascona.

Nu får jag försöka att uppdatera mig på vad som hänt och i  all  synnerhet på vad som är aktuellt här. Jag köpte en tidning på stationen och  där finns det en bild  på presidenten i Nationalrådet Christa Markwalder som fotograferats iförd sommarklänning med korta ärmar och  relativt kort kjol tillsammans med en delegation herrar från Kuwait, iförda deras synnerligen traditionella  kostymering. Hon har fått en hel del kritik, men skulle hon klä sig på något speciellt sätt för att det kom en delegation från ett land där man byltar in sina  kvinnor  i heltäckande klädsel? Som en följd av detta har ”burkadebatten” kommit igång igen.

Bergen kräver ständigt offer, nu har sex dött på Monte Rosa de sista två dagarna. Man letar efter vandrare och klättrare lite här och var, både i Schweiz,  Italien och Österrike, oftast är det dåligt utrustade och okunniga personer som skall ge  sig ut  på äventyr. (Jo då, just som i Norge...)

I Locarnoregionen tar man återigen upp diskussionen om kommunsammanslagningar. Nu talar man om Ascona, Ronco och Brissago som en kommun. Vi får se hur det går... Ascona har inte  varit intresserat av något samarbete alls. Maggia är ingen särskilt  bred flod men i  vissa avseenden är det ljusår mellan Locarno  och Ascona. Ronco och Brissago ligger i alla fall på ”vår” sida  av Maggia. Det är väl fem år sedan förslagen var uppe senast och efter våldsamma diskussioner, namninsamlingar och demonstrationer hände  ingenting.


Nej, nu börjar vi komma in i ett område med svajig Wi-Fi. Nu får jag ägna mig  åt  min bok som jag köpte på Arlanda, Effekten av Susan av Peter Høeg. Jag har läst 72 av 340 sidor och den får klart godkänt.